Flygabstinens. . .

Det är möjligt att bli beroende av att flyga. På sistone har flygabstinensen varit helt enorm . . . det är
verkligen inte bara en längtan efter luft under vingarna - jag äter dåligt, sover dåligt och mår dåligt. 
Jag mådde under en väldigt lång period av mitt liv ganska dåligt, vissa dagar väldigt dåligt men sen kom dagen jag började flyga och ärren på mina armar började dag för dag suddas ut och leendet på mina läppar blev större och större. Att få komma upp i luften gav mig inte bara ett nytt perspektiv av jordytan utan även ett nytt perspektiv på livet, jag fick uppfylla en livslång dröm - en dröm så många tryckt ner och ansett vara omöjligt. Inte bara det - jag blev Sveriges yngtsa pilot också. Tack vare flyg har jag helt enkelt blivit en person jag tycker väldigt mycket om och så blev det lättare för mig att tycka om andra och för andra att tycka om mig - jag blev bokstavligen talat hög på livet. 
Men efter jag tog mitt certifikat fanns inte längre pengar till att flyga, så jag får inte lika ofta luft under vingarna . . det var 2 månader och 1.5 veckor sedan sist och jag saknar det så. Men jag jobbar på och försöker verkligen att spara ihop till en riktig långflygtur i sommar, ett äventyr som kommer kosta mig säkert runt 30-40 tusen kronor men ta mig runt större delen av Europa i ett pyttelitet flygplan tillsammans med en av mina finaste vänner!

Världens skämmigaste grej . . .

 
. . .Tamejfan att droppa in på ett solarium. Jag är uppenbarligen mulatt och för någon som mig känns det så tabu att bara komma in på ett solarium och liksom "Hej jag vet att du tycker att jag är brun men jag vill sola". Det känns som att vara superspinkig och gå till Gymgrossisten och köpa fettförbränningspiller eller köpa kondomer på Ica när man är 12. Helt ofattbart pinsamt . . . men solarium är ju så skönt och när jag blir blek syns alla mina ärr från acne! Solar jag blir ärren inte brunare utan bara min hy och den blir sådär perfekt gyllenbrun. Jag blir också blek och trist på vintern! Och för mig fungerar inte de hälsosammare alternativen som brun utan sol eller spraytan därför att allt är för ljust! Så idag när bidraget trillade in ska jag bannimej sola en halvtimme och köpa en bronzer. . . 
 

När mänskligheten sviker.

Alltså. Om 109 dagar fyller jag arton bast och jag ser fortfarande mina gosedjur som mina barn. Den vita björnen är det senaste tillskottet som jag fick tillsammans med Chanel Parfymen av Jonathans mamma och heter Snuttis därför att jag brukar kalla Jonathan för Snuttegullis (hejlöjligtförhållande) Jonathan tyckte att han skulle heta John eftersom det liknade Jonathan men jag tänkte "Vad är det för jäkla namn för en Nalle?" Så Snuttis fick det bli, nu är Snuttis och min livskompanjon Ida hur bra vänner som helst och vi tre sover så gott tillsammans i min 90 säng! 

Ja okej, "Vad är detta för brud" tänker ni säkert, men mänskligheten sviker så ibland och man måste liksom vända sig till någon. Eftersom jag inte har hjärtat att köpa ett djur - nallar. Punkt slut. haha! Jag skulle aldrig kunna köpa en liten vovve för jag tycker att ska man ha hund ska man ge sin hund all tid i hela universium, alltså vara pensionär eller arbetslös eller bo i en stor familj där någon har nära till jobbet och kan komma hem mitt på dagen och kolla till vovvsen. 
Jag har en granne som har världens vilding till hund, en hund i vargformat typ-ish. Kan inte ritkigt sätta fingret på vilken ras det är, men en sorts varghund. Varghundar är kända som riktiga arbetshäst(hundar)ar. De behöver MYCKET motion, enorma mängder, flera timmar om dagen för att de ska må riktigt bra. 
Den hunden har hon inlåst i en 24kvm stor lägenhet och den är mer ensam än med henne och jag har fanimej aldrig sett henne rasta den lös . . . alltid korta promenader i sele. Vill nästan anmäla henne för vanvård men vill inte heller lägga näsan i blöt hos allt och alla .. låter gärna bli sånt. Men stackars jävla hund? Och så pratar hon om hur mycket hon älskar sin vovve . . det märks tydligt på den att den är fruktansvärt understimulerad, den är mer vild än tam och ylar så himla mycket! Vad ska man ens göra? Tycker så himla synd om hunden!

Ätstörningar - så mycket mer än armar och ben.

Sånna som mig finns inget namn för, och inte mycket hjälp att få. I samhället pågår en konstant debatt om att jag ser omänsklig och sjuk ut och att dockor som ser ut som mig inte borde få existera och sprida så sjuka ideal och bara en hund vill ha någon som mig. Det är också okej att hela tiden påpeka min vikt och det är helt okej att säga att jag ser ut som jag ska gå av på mitten. Det är inte elakt, det är inte som att säga till någon att de är tjocka eller att stolen de sitter på kommer braka ihop av deras vikt, inte alls.
 
 
I skrivande stund sitter jag här med min kvällsdrink - Avokado, Mjölk, Proteinpulver, Ägg, Grädde, Rapsolja och Vaniljglass nermixat i en en enda Smoothie. Något jag dricker varje kväll för att jag någon dag ska slippa gå runt i flera lager kläder och våga bära löpartights istället för mjukisar på gymmet. Det gör dock ingen större nytta, hjälper mig mest att inte gå ner i vikt för någon mat får jag fortfarande inte i mig. 
 
Vi existerar, vi är så små att vi inte syns och våra ljusa röster smälter in i bruset av debatterna. Men vi existerar och vi försöker jobba med en metabolism som jobbar emot. Det finns mer än anorexi, det det finns vi som ser ett skelett i spegeln och pekar ut alla ställen där man skulle operera in implantat om man hade pengar. Lite på rumpan, lite på låret, lite i armarna. 
 
Jag är så trött på att vi hela tiden ska bli jämförda med "riktiga kvinnor" och man ska gilla bilder på facebook för att visa sitt statement att kruviga kvinnor är vackrare än smala - dessutom är våra pojkvänner hundar. 

Ja jag är spinkig, ja jag hatar mat, men jag försöker. Jag tvingar mig själv och jag försöker, "Komigen Fatima, en sked till" Och jag ger mig själv applåder de dagar jag lyckas äta fyra potatisar istället för en och jag älskar mig själv som mest när jag lyckas äta en hel kycklingfile själv. Ja. Jag är ätstörd, jag hatälskar mat och har i så många år försökt öka siffrorna på vågen. Men det finns ingen hjälp för sådanna som mig, för vi sprider sjuka ideal och tillhör inte en utsatt samhällsgrupp - Vi är de vackra, nyckelben som sticker ut likt horn och ben så nätta att de skulle kunna gå av när som helst. Vi är de alla hatar. Och det finns ingen jävla hjälp för sånna som oss. 
 

Mademoiselle, you smell trés expensive.

Chanel Mademoiselle - Ljusa citrusdofter i toppnot, en stäng av blommor och en bas av sandelträ. Parfymdrömmen. Den luktar verkligen ungt och vackert . . . Så gissa hur glad jag blev när Jonathans mamma kom hem med denna till mig efter en arbetsresa? SÅHÄÄR glad. 
 
Jag är en riktig liten parfymflicka. Jag kan gå utanför dörren utan det mesta, men klarar mig inte utan parfym! Tidigare har jag inte gått utanför dörren utan min "Juicy Couture - Noir" som är en mörk och döläcker doft. Jag klarar inte av söt/blommiga dofter så jag satsar alltid på Blommor + Bas i Sandelträ eller Musk som ger en härlig mörk men ändå inte för "gammal" doft. Jag brukar inte vara en Citrusfantast då de så ofta saknar en mörk grund, men exakt det har Mademoiselle. Den luktar blommig och fräscht men ändå så kvinnligt - Helt underbar parfym!
 
Ett tips desstuom för att parfymflickor! Spraya din parfym i håret eller på din hårborste innan du borstar. Håret doftar magiskt gott och dessutom håller doften så mycket längre i håret och luktar aldrig "för mycket". Det luktar sådär perfekt dag in och dag ut. Eller om du har en Body Mist du vill ska hålla lite längre, brukar t.ex. ha min VS bodymist i håret vid tillfällen då jag inte vill lukta för mycket parfym. Ger mest en diskret "nyduschad" doft som håller länge. Bodymists är också perfekt för dina sängkläder, jag har knepigt nog aldrig bodymist på kroppen eller kläder. . haha!

Vinterresmål.

Jonathans mamma har allt sått ett vilt växande frö! "Åk till Marocko på Sportlovet!" Sen har jag ju också fått lite dille på Marockans heminredning efter helgens besök hos hennes vän . . dessutom är det landet där Arganolja produceras (Mitt livs stora besatthet). Så jag är mer än sugen på att åka dit i vinter kan jag säga! 

Jag är inte riktigt typen som kommer sätta mig på ett plan till London för att shoppa på VS och Primark. Och det sista landet i världen jag vill besöka är nog Turkiet och skulle jag få för mig att åka till USA skulle NY och LA ligga långt ner på listan. Jag förstår inte bara grejen med hela "Jag vill komma iväg från Sverige" så åker man dit alla andra svenskar är. . . Och "Jag vill komma ifrån Sverige" Så bor man på ett All inclusive med svensktalande personal. Snacka om 0 reseupplevelse! Jag själv reser ju i poängen att komma bort från Sverige och allt som har med Sverige att göra (Visst älskar jag Sverige!) Men ska jag resa ska jag bannimej R-E-S-A. Det ska vara ny mat, nya människor, nya språk och nya dofter. 

Räddaren i nöden.

Kan ens dag bli sämre? Har försökt googla fram en lösning på alla mina livsproblem (typiskt mig, har förövrigt aldrig löst något). Ni vet när man vaknar och bara känner att "Näe. . jag orkar faktiskt inte detta". Så var det idag. försökte trösta mig själv med sorglig musik (Fungerar inte heller, blir bara på sämre humör). Jag kom hem från skolan och bara låg i min säng och grät i två timmar och kände mig helt melankolisk, som om att inget i hela världen skulle kunna göra mig på bättre humör. Så mår jag de flesta dagar, jag är inte ens olycklig på något sätt - bara aldrig glad. (Fast igår fick jag ett stipendier på 1000kr så då blev jag lite extra mindre sur!). 
  Lyckades få världens sug på mitt favorit té. Rooibos te med Jordgubbs/Grädd smak och kom till Lidl och insåg att de slutat sälja det, bara brast ut i gråt över denna helt onödiga grej och grät på bussen och var hur arg och ledsen som helst. När jag kom hem hittade jag denna längst bak i min tésamling (Har ugnefär 1000 sortes té trots att jag bara dricker en sort, lite som kläder det där med té) och vilken räddare i nöden! Det och lite peptalk med mig själv och min dag känns snäppet bättre!

Champange Kisses

Nytt och helt episkt från Jessie Ware! Detta året har kommit med så mycket ny bra musik att jag känner mig helt snurrig av lycka. . . finns inte mycket som gör mig så glad som ett nysläppt album där jag inte ogillar en enda låt! Jag har det typiska beteendet att jag lyssnar sönder på bra låtar så himla fort, då känns det så bra när man har 12-15 låtar att lyssna sönder. Just nu ekar Champagne Kisses med underbraa Jessie Ware. En tidigare favorit med Jessie är Wildest Moments. En låt jag ständigt lyssnade på när jag hade världens knepigaste crush på en vän för hundra år sedan, haha!

Min kärlekshistoria.

Vår kärlekshistoria känns som en filmrulle. En trist och mörk dag i Mars befann jag mig i huvudstaden för att skriva mitt sista prov på min pilotutbildning, aldrig hade min mage surrat och kittlat så. Tanken var så löjlig, att idag var dagen jag äntligen skulle dra ett streck över 1.5år med outhärdliga nätter av pulverkaffe och frustration. Alla förhoppningar bara växte och växte i mig - självklart blev jag inte godkänd. 10% bort. 2 svar för dålig. 
     På mindre bra humör skickade jag iväg ett sms till min vän och föreslog att vi tog en fika, Sasha min superbra pilotvän & shoulder-to-cry-on satt på sitt kontor och fick neka mitt förslag, men föreslog att jag träffade hans vänner Jonathan och Joseph. "Varför i helvete skulle jag vilja träffa hans vänner utan honom. . . det blir ju inte alls stelt" ungefär där gick mina tankebanor, men å andra sidan "Fast denna dagen är så dålig att den kan bara bli bättre, så tsha, varför inte" (Jag hade alltså aldrig träffat Jonathan eller Joseph). 
     Kalaset slutade med att Joseph aldrig dök upp och det blev bara jag och Jonathan - två främlingar som aldrig träffats. Det närmsta vi kom till att känna varandra var att veta varandras namn och i tre minuter hade jag samma repeterande tanke i mitt huvud "Men helvete vad stelt detta blir nu. . . Sasha vad har du gjort!". Men som sagt. Tre minuter. Det tog inte alltför lång tid för Jonathan att charma mig och över en kopp kaffe pratade vi om livet på världens mysigaste lilla café, gick vidare till hans spektakulära tak där man ser ut över hela stockholm och fortsatte diskussionen om vad vi ville göra med våra liv. 
Och här är jag, 8 månader senare med en prins som är vacker, intelligent, omtänksam, rolig, charmig, kramgo & mysig och helt jävla perfekt. Åh min Jonathan 

Sandy Moroccan Dreams.

Jag fick en såndär plötsigt identitetsförändring i helgen regarding min smak i heminredning. Skämt åsido, jag är fortfarande väldigt mycket för mörka färger och animalistisk inredning, men lika mycket för mönsterschock och palmer. I helgen var jag hemma hos några familjevänner till min pojkvän och deras lägenhet på söder var en lägenhet på söder. Hela lägenheten var klädd i världens finaste bambutapet och stengolvet var som urdraget ur ett marockanskt strandhus. Det kändes nästan som man hade salt i håret och sand mellan tårna inne i deras lägenhet. Så mysig lägenhet att det var helt sinnessjukt - så nu har jag bestämt mig att när jag flyttar ska silver, turkos, guld och grönt få regera i mitt rum! 
Tycker lite unik inredning är så himla fint . . . aldrig varit mycket för den älskade minimalismen med vitt och vita möbler och detaljer i marmor. Den går inte riktigt hem hos mig, jag vill ha färger, mönster och en känsla av sol och hav.
Hitta allt här!

Du kan uppfylla dina drömmar!

 
Du är den enda som kan uppfylla dina drömmar och du är också den enda som kan sätta stopp för dom. Stanna upp, tänk efter - vad vill du egentligen? Många ungdomar anser sig att inte ha några drömmar men jag vill tro att alla har drömmar, man tycker bara att det är lite pinsamt att tala högt om dem för de är orealistiska och ingen skulle tro att du skulle kunna åstadkomma det där. 
Människor begränsar sig själva och vill gärna skylla på miljon runtomkring men kom ihåg att bara du kan begränsa dig själv. Du är din största förutsättning. Du är din största inspiration. Du måste tro på dig. 
 
Jag har jobbat stenhårt för att komma dit jag är idag och då har jag bara nått en liten början av det jag vill att mitt liv ska vara. För att komma till steg 1 har jag i 2år offrat bort majoriteten av mitt sociala liv som tonåring, spenderat många nätter med böcker, linjaler och kaffe till klockan 4 på morgonen för att sedan vakna klockan 7 igen och gå till skolan. Sista året på högstadiet gick jag till skolan 8 på morgonen, mellanlandade hemma för några mackor och fortsatte vidare till skola nummer två och var hemma 22.30 på kvällen. 

När jag var 16 packade jag bananlådor med porslin, sängkläder, gardiner och nallen jag haft hela mitt liv och tog mitt lilla lass med mig till Västerås. 50 mil bort från mor och far och ytterligare många och långa nätter av plugg och litet utrymme för att göra det alla andra ägnade sin tid åt - fest, tv-spel och nattäventyr. Jag hade kanske minst kul då, men kommer definitivt ha mest kul sen när jag lever ut den drömmen som nästan alla mina klasskamrater har men inte kunde uppfylla då de prioriterade annat framför sin pilotdröm. 
 
Man måste offra mycket för att bli mycket och de första tusen stegen är en oändlig uppörsbacke med små och korta liftar på vägen. Jag vet att ytterligare många uppoffringar väntar för min del - relationer och bekvämligheter men en dag kommer jag äga en sommar/vinterstuga i Colorado Springs och tillsammans med en partner äga ett flygbolag med affärsflyg och smarta, snabba och smidiga lösningar för andra företag världen över.

Våga drömma och våga offra.
 
 

Världens bästa kycklingtoast!

Gjorde världens godaste kycklingtoasts häromdagen. Nästan sorgligt att sitta och ruva på detta receptet själv!De är enkla, mättande, nyttiga och en fröjd för smaklökarna!
 
Du behöver: 
4 skivor lantbröd. 
1 kycklingfilé. 
Sambal Oelek. 
Vitlök. 
1/2 Citron. 
Ruccola.
Spenat. 
Salt & Peppar. 
Olivolja. 
Påläggsost. 
Parmesanost. 
 
Gör såhär: 
1. Skiva en liten kycklingfile i så tunna skivor som möjligt. 
2. Häll olivolja i en stekpanna så oljan täcker bottnen, lägg i saften från en halv citron, 1 tsk Sambal Oelek, 1 vitlök och salt och peppar. 
3. Fräs kycklingfilen ca. 20 sekunder på varje sida. De ska ej bli genomstekta då de kommer stekas i ugnen! 
4. Lägg undan kycklingfilén och lägg ner två skivor bröd och fräs på en sida 10 sekunder så de tar upp den goda smaken från olivoljan (hoppa inte över detta steget, det som ger hela toasten sin goda smak!) 
5. Lägg ett par skivor ost på varje bröd och täck sedan två skivor bröd med kycklingen. Riv lite parmesanost på kycklingen (nomnomnom!) 
6. Lägg ihop till två toast och släng in i ugnen på ca. 200 grader eller strax därunder i ca. 15 minuter. 
7. Lägg i färska grönsaker, jag valde spenat och ruccola, supergott! Och voila!
 
Vill man ha ett mindre mättande alternativ som man kan äta innan träning för att få lite extra energi kan man istället använda sig av svamp istället för kyckling, även ett supergott substitut för kött!

Happy days!

 
 
Prinsen blev arton. Det var en helt fantastisk och fullspäckad kväll . . . Jag och mina tjejkompisar satt hemma i hans soffa i mjukisbyxor - han var lite småbitter för att jag inte varit hemma på hela dagen när det var hans födelsedag. Han trodde att hans vänner skulle komma kl. 10 och dra med honom ut på krogen . . . men så glömde visst en kompis ID hemma så när de kommit en bit var det bara att vända tillbaka hem.
Hemma var jag, mina tjejkompisar och alla vänner han trodde han skulle träffa på krogen (men i själva verket hade gömt sig i trappuppgången!) och när pojkgänget kom hem för att ta rätt på ID:et för att senare dra vidare på krogen så stod vi i köket med 40 ballonger, konfetti, tårta med små tårtfyrverkeri och ett högt Ja-må-han-leva! Och efter det en helt fantastisk kväll! Trots att jag inte är 18 än slapp jag vara ledsen för hemma-festen var så kul att alla gick ut på klubben när det var läggdags för lilla jag. . hehe! (Ja, jag är officiellt den enda i min pojkväns umgänge som inte är 18 . . . tur att han inte är särskilt intresserad av att klubba på helgerna, haha!
 

Reparera värmeskadat hår utan dyra & onaturliga produkter!

Drömhår. . . blont, stort fluff!
Jag började platta håret extremt mycket vid 13-14års ålder och först nu vid 17 har jag lagt platttången vid sidan. Under denna perioden har mitt hår säkert också fått genomgå kring 15 färgbehandlingar - det var helt enkelt dags att börja ta hand om mitt hår. 
 
Jag har nog gått igenom hela sortimentet av hårprodukter och hittade verkligen inget . . . tills jag insåg att allt man behöver är en väldigt lite peng och några bra oljor för att reparera 5-6 omgångar med slingning och 3år slaviskt hårplattande. Jag trodde att mitt hår var utom all räddning - men icke!
 
Oljeinpackning med endast naturliga oljor har gett mig lockarna tillbaka och mitt torra hår är glansigt och mjukt! Mitt hår har aldrig mått såhär bra, inte ens innan jag började skada det. 

Du behöver: 
Olivolja
Kokosolja
Arganolja
Mandelolja 
 
Gör såhär: Häll i ca. 2 msk olivolja, 1 tsk olivolja, 1 tsk arganolja och 1 tsk mandelolja i en kastrull och värm upp. Låt inte oljan koka utan bara värm den till en behaglig värme. 

Lägg oljan i otvättat hår, börja i hårbotten och massera in oljan, ge dig själv en lång massage så att hårbotten stimuleras, då växer håret så himla mycket fortare! Lägg sedan oljan på längderna av håret. Fläta eller rulla ihop håret i en knut och sätt på en handduk eller sjal över huvudet och låt inpackningen verka ungefär 1 timme. 
 
Efter inpackningen tvättar du bara som vanligt, var noga med att schamponera hårbottnen ordentligt för att undvika fettrester i hårbotten och avsluta med kopiösa mängder balsam! 

Frågor ang. skadat hår och hårprodukter? Fråga på!

Så lycklig i ett mörkt hål.

Hösten brukar vara den tiden på året då jag blommar. Jag är en klassisk introvert, inte anti-social på något sätt och inte sorgsen, men regn och ensamtid ger mig energi medan sociala situationer och människor suger livslusten ur mig om jag exponeras för det på tok för mycket. Men denna hösten började med att en nära vän till familjen dog och efter det har den bara eskalerat med dödsångest, ingen apptit överhvuudtaget, minimal mängd träning och enorma mängder sömn i takt med enorma mängder trötthet. Det enda som fyller mig med lite glädje och energi är helgerna som jag spenderar tillsammans med världens finaste pojke (don't argure). Att ligga hemma och kramas hela fredagkvällar är den mest oslagbara medicin mot all ensamhet och ångest veckan medför sig och att lämna honom klockan 5.30 på måndag morgon för att ta tåget hem i den mörka dimman är det absolut värsta jag vet.
Jag har börjat med ett försök att komma tillbaka lite, få i mig mat i form av buljon med 3 tärnade potatisar, några koppar té och lite frukt om dagarna och helt enkelt ingen träning alls och gör mitt bästa för att inte somna efter skolan utan tillägna nätterna till sömn. Det går sakta men säkert framåt och jag hoppas att jag snart står på två starka ben igen - så trött på att vara trött. Det är dessutom onsdag och bara två dagar kvar till jag får krama ihjäl Jonathan igen och har en fullspäckad helg framför mig!  

OASAP - The
Latest Street Fashion