Kära dagbok, denna veckan har jag lärt mig att verkligen uppskatta en heldag hemma i min onepiece och dagar där jag får dejta ensamheten. 
Jag har haft min första helg med sovmorgon på tre veckor, och jag har gjort ingenting och allt jag vill. Tagit trettiofem djupa andetag på sträck, gett matteboken äcklade blickar och låtit den ligga stängd. 

Förra helgen spenderade jag i Nyköping tillsammans med Youngpilot's styrelsen. Hade verkligen en hur trevlig helg som helst med för lite sömn och för mycket doft av flygfotogen, det resulterade i en måndag hemma för att försöka stå ut med en dag i skolan efter den helgen fungerade inte alls, det blev sömn, sömn, sömn hela middagen tills verkligheten började på riktigt igen, en kväll på klubben. Hela veckan blev kvällar på klubben tillsammans med tabeller och den "lilla" kalkylatorn, allt i hopp om att jag skulle klara mitt prestandaprov. 

Allting kändes så himla himla bra. 

Vet ni?