I'm a dreamer who lives my dream.
Om femton minuter går bussen bort till flygplatsen, någon som kan gissa vad jag ska göra? Ja precis, logga min andra timma! Snart är man ju färdig trafikpilot och allt, bara ett par hundra timmar till så smäller det! Asså, allt jag tänker är: HUR FLYGER MAN 200 TIMMAR PÅ 4ÅR MEDAN MAN GÅR I SKOLAN?
Men men.. Babysteg! Fast nu blev det stressigt så nu blir det sjumilakliv till bussen <3
Jag ska aldrig ha en tatuering men om.
Jag skulle aldrig i livet få för mig att skaffa en tatuering, det är emot min religon plus att det blir fult med åldern. Men bara för att fiolosofera och leka med tanken så skulle detta nog bli min tatuering. För människan är en produkt, vi är alla sålda till någonting. Jag är såld till flygplan.
This path is wreckless.
Hösten springer ifrån mig. Min favoritårstid. Nu knastrar frusen blötsnö under slitna skosulor och ljudet ekar över hela vår tomma hemstad. Taylor swift som är en av barndomsidolerna jag aldrig tröttnade på har släppt ett nytt album och det är den enda musik som spelar inuti mig just nu. Jag har skrivit klart den svåraste och antagligen största uppsatsen jag skrivit. Livet är lite bättre idag, livet är lite bättre idag än vad det var igår. Imorgon dansar jag nog på rosa moln, för imorgon är det lördag och jag har inga måsten.
Sometimes, we all just need a little bit of light in our lives.
Det är någonting med ensamheten som jag gillar omänskligt mycket. Som jag har förstått det är det meningen att vilja pussa pojkläppar och lyssna på hjärtslag med Kent i bakgrunden när man är femton. Fast det är någonting med mig och dagdrömmande, är inte hela charmen med dagdrömmande att det aldrig blir riktig verklighet? Man får längta efter något så mycket att varenda nerv blir som kokt spaghetti och man gör sig så liten som möjligt och låter dagdrömmarna fylla rummet. Man hör hans röst, hans fotsteg, ljudet som flyr genom luften när han drar fingrarna genom gitarrens strängar. Man ser hans guldiga lockar i morgonskenet och smälter. Han är bredvid en, fastän att han är åttahundra kilometer bort. Är inte det charmen i att ha förälskat sig i ett spöke? Varför riskera det att bli verklighet när det krossar ens sköra tonårshjärta?
DIY Gothic Candlelight.
Gothiska detaljer i hemmet är bland det finaste som finns. Just nu går mitt rum i en väldigt vit söt/bohemisk ton med mycket rosa och bruna toner och vill bryta av det hela med lite "Häftigare" detaljer. Eftersom jag inte har någonting i mitt fönster just nu tänkte jag sätta dit olika glasfalskor med ljus i och här är projekt ett!
Allt du behöver är en flaska och ett stearinljus.
Allt du behöver är en flaska och ett stearinljus.
1. Bryt stearinljuset på mitten. Om diametern är för stor så kan du tälja bort lite stearin för att sedan trycka ner ljuset i behållaren.
2. Den andra avbrytna delen kan du tälja ner till stearinsmulor, det räcker att ta lite åt gången.
3. Ta ett vanligt stearinljus och tänd på, ha en sked, lägg stearinsmulorna på skeden och håll över ljuset och låt smulorna smälta till en rinnande massa.
4. Börja först med att fästa ljuset till behållaren genom att hälla stearinet runt behållarens öppning. Låt torka.
5. Nu kan du börja hälla stearin längs flaskan. Var försiktig med att torka skedens undersida emellanåt annars blir stearinet svart & Ha ett underlägg då stearinet annars rinner ner på underlaget.
6. Låt torka.
7. Placera det på sin plats, tänd på, koka en kopp te med extra socker och njut av hösten. ♥
Ray ban the new wayfarer.
Jag har ju helt glömt bort att visa er mina nya juveler! Äntligen kan jag känna att jag trivs i glasögon (för första gången i mitt liv).
Alla verkar tro att det är några låtsasglasögon från en marknad som jag springer runt i för att se så nördig ut som möjligt, men det är riktiga glasögon då jag är närsynt och det är äkta bågar. Så gapar alla och undrar hur mycket de kostar - jag vet att alla kändisar har raybans men det betyder inte att de är dyra. Detta var mina billigaste glasögon hittils och bågarna kostade 1200 hos min optiker. Så nu har ni svar på alla era frågor!
Don't you worry there my honey ♥
När jag inte har någonting bättre för mig så älskar jag att sätta upp håret med nålar och göra flätor av håret som inte riktigt vill med upp i nålarna. Ibland blir det bra, ibland blir det inte bra. Idag blev det bra på riktigt men inte lika fint på bild, men det är väl ganska typiskt?
Jag känner mig lite småhemsk som "aldrig" skriver här och "aldrig" svarar på era kommentarer, fast jag gör det. Det är bara det att jag tar min lilla tid för just nu händer allt i hela världen på en och samma gång. Vindarna är bakochfram. Ena sekunden kommer en vindby och puttar mig framåt flera meter sedan slår motvinden till och jag faller hjälplös mot marken. Men jag är kvar. Jag är kvar och kommer aldrig försvinna.
And I want to be happy, and I want to fly away.
Världen, mörkret och haglet som skjuter mot fönstret är motbjudande. Värmen och säkerheten under dunet och den utslitna nallen i famnen som man haft ett helt liv med är det enda som existerar i ens inre viljor.
Man bara vet, om man kan läsa regnet så vet man att det är en av de dagarna som aldrig riktigt kommer ta slut. Visst, timmarna kommer rinna ut i sanden och imorgon kommer efter tiotusen blinkningar men just en sånhär dag glömmer man inte på länge. Den sitter kvar i hjärtat och skaver. Och när man är femton och det skaver i hjärtat känns det som om det aldrig kommer ta slut.
För det går sönder nu. Jag kan inte laga det.
Jag undrade lite hur slutet såg ut, och hur det kändes och smakade. Det är mörkt, gör ont och smakar ljummet salt och kommer i form av havsvatten som rinner ur ögonen.
End of story.
I don't want a forever and always, I just want... I don't know what I want.
It's a virus. It makes you weak, takes your sleep away from you and pull your focus out. It's a virus and I need to defeat it because I've sworn to myself I'm content with loneliness.
I'ven been trying to do it right.
Jag är femton. Det är halvtillåtet att hata sig själv och önska att man såg ut såhär. Samtidigt är det viktigt att respektera den man är och inse att man kommer inte se ut som världens vackraste kvinna och få ett långt svallhår och en perfekt kropp och mjuka&fina läppar. Så jag är fortfarande fin, ibland, ibland känner jag mig sådär extra fin. Just i dessa kläderna kände jag mig lite sådär extra fin och när mitt hår är lite ruffsigt känner jag mig extra fin, och idag när jag höjde mitt betyg i kemi känner jag mig extra bra.
Jag ville bara att ni skulle veta det, att jag är bra. Jag är bra på det jag gör.
Tänk om det fanns fler sånna inlägg i bloggvärlden. Åh vad fint.
Don't you worry, don't you worry child, see heaven's got a plan(e) for you ♥
It's always darkest before dawn.
Time flies and you're the pilot. I needed my own plane, my own time. This time around it's not goodnight, it's not see you later. I needed to end it all, I need me. I miss me, so this is farewell.
The engine is the heart of a plane but the pilot is it's soul.
Era kommentarer gör mig sådär småeuforisk om kvällarna, det är så kul att människor där ute utan någotsomhelst flygintresse ändå tycker det är kul att följa mina babysteg mot min dröm, så jag tänkte skriva lite om den. Min dröm, mitt liv ungefär om man får lov att vara snäppet melodramatisk.
Jag har varit en riktig barbiegirl, så jag var ingen unik pojkflicka som valde motorolja framför blonda spinkinsar, men just flygplan. Därnågonstans fastnade jag. Jag var väldigt flygrädd som liten, så var jag väldigt rebellisk mot mig själv, den perfekta kombinationen för en blivande pilot. Vilket bättre sätt att överkomma sin flygrädsla än att bli pilot? Jag hade bestämt mig, jag gillade flygplan, älskade att flyga, älskade adrenalinet av rädslan. Pilot. Pilot skar'e va!
Åren gick, jag räknade ner. . . ja!! Nu är det bara 10år kvar tills jag har gått ut gymnasiet och kan börja på min pilotutbildning, score!
Att jag hamnade i skolbänkarna på Halmstad flygklubb var bara slumpen, jag bara råkade hamna där. . . men var det kanske ödet? Hade jag inte följt med pappa till Willys den dagen för att handla hade jag inte suttit här sönderstressad och skrivit detta innan jag springer iväg på en teorilektion och jag hade inte varit denhär överglada Fatiman jag är nu när jag får göra det jag älskar mest.
Att flyga är. . .perfektion ut i fingertopparna. Jag kan inte riktigt beskriva känslan för att förstå den, jag tror bara man kan förstå den om man har haft en fågel i sina händer och älskat varenda andetag man tagit i det trånga lilla planet. Man har en hel värld under sig, ett helt jordklot. Människor som kollar upp och ser flygplanets kropp från undersidan och suckar avundat och längtar efter frihet.
Jag, jag längtar inte efter frihet.
Jag är fri.
It's a sight of ecstasy.
Måndag. Det är väl en av veckans mindre välkomna dagar? Idag är en sån dag. De flesta vet nog definitionen av sen sån dag, mörkret faller vid sju och trötten erövrar alla dagens måsten.
Jag hann med en lektion i morse, sen bar det av mot vårdcentralen för hade fått någon allerisk reaktion och fått utslag över hela kroppen. Jag hade ju inte haft någonting emot att vara sjuk oftare. . . doktorn såg inte helt fel ut, haha! Fick tabletter men det var ingen idé att traksa till skolan för de hade biverkningar och lyckades 3 olika biverkningar, det är väl typiskt mig kan jag säga! Får alltid biverkningar av medicin... jag lyckades åka på trötthet, svullnad och utmattning, känns som kvällarna i Ungern! Haha!
I scraped my knees while I was praying and found a demon in my safest heaven.
It's tiring. I'm just a bit sick of it.
Han, honom. Whatever. Jag flög i helgen, sådär som en fågel fast kanske inte ritktigt så bra. Idag har jag en träningsverk i en klass för sig, "Vadå träningsverk av att flyga då?... eh?" Ja precis. Träningsverk av att flyga. Det finns inget bättre än att flyga, men igår gick det bara lite halvt om halvt åt helvete och det är mindre roligt. Jag hade ju inte heller direkt någon kraftig sidvind att skylla på, eller turbulent luft. Det var bara jag och jag och jag som sög.
Earlybird
Sitter i klubbens utslitna och alldeles för sköna soffa och ser ut över en blågrå himmel och väntar på att vackra fågeln ska landa igen så ska jag upp (äntligen) och cruisa lite. Ska bli fruktansvärt Asbra, att få göra det bästa man vet är det underbaraste som finns!
