Ny vintergarderob



Jag känner att min vintergarderob är bara grå tishor och svarta jeans så tog hela lönen nu och bara ööste på garderoben med lite mysiga kvalitetsplagg i lite mer min stil. På sommaren klär jag mig alltid bohemiskt och massa lager.. Så blir det vinter och Jag klär mig så tråkigt och bekvämt! 
Men har köpt hem lite smått och gott från Odd Molly och Hunkydory!! Bland annat den fina ribbed top jag har på bilden och den supersnygga Japan knit! #förnöjdtjej

Drömmar av tyg






Alltså Pinterest är nog det bästa i internethistoria. Där har jag liksom byggt upp en bubbla med mitt drömliv - drömgarderob och drömkläder .. Det ena läckrare än det andra! 

Min drömgarderob hittar ni här: http://pinterest.com/fatimaaviatrix/things-id-wear/

En dröm som aldrig slutar jaga mig . . .

En dröm som aldrig slutat jaga mig är att en dag börja dansa balett. Någon lite sådär som ingen riktigt vet om om mig egentligen. Jag är barnet som alltid dansade när ingen kollade på och när jag var 12år och lekte emo fanns många klassiska melodier på min iPod blandat med punklåtar. Varje gång jag hör en pianomelodi vill hela jag bara dansa (Jag började skriva detta blogginlägget och stannade mitt i för att ta en liten dans i köket .. haha!) Jag kan bara inte sluta dansa, problemet är att jag inte kan dansa. SÅ! Jag ska börja ta lektioner i balett! Och försöka komma igång med att träna pilates förstås.. jag tränar ju gratis på mitt jobb medan kunder betalar flera tusen om året, så lite dumt att inte utnyttja det! 

Du kan uppfylla dina drömmar!

 
Du är den enda som kan uppfylla dina drömmar och du är också den enda som kan sätta stopp för dom. Stanna upp, tänk efter - vad vill du egentligen? Många ungdomar anser sig att inte ha några drömmar men jag vill tro att alla har drömmar, man tycker bara att det är lite pinsamt att tala högt om dem för de är orealistiska och ingen skulle tro att du skulle kunna åstadkomma det där. 
Människor begränsar sig själva och vill gärna skylla på miljon runtomkring men kom ihåg att bara du kan begränsa dig själv. Du är din största förutsättning. Du är din största inspiration. Du måste tro på dig. 
 
Jag har jobbat stenhårt för att komma dit jag är idag och då har jag bara nått en liten början av det jag vill att mitt liv ska vara. För att komma till steg 1 har jag i 2år offrat bort majoriteten av mitt sociala liv som tonåring, spenderat många nätter med böcker, linjaler och kaffe till klockan 4 på morgonen för att sedan vakna klockan 7 igen och gå till skolan. Sista året på högstadiet gick jag till skolan 8 på morgonen, mellanlandade hemma för några mackor och fortsatte vidare till skola nummer två och var hemma 22.30 på kvällen. 

När jag var 16 packade jag bananlådor med porslin, sängkläder, gardiner och nallen jag haft hela mitt liv och tog mitt lilla lass med mig till Västerås. 50 mil bort från mor och far och ytterligare många och långa nätter av plugg och litet utrymme för att göra det alla andra ägnade sin tid åt - fest, tv-spel och nattäventyr. Jag hade kanske minst kul då, men kommer definitivt ha mest kul sen när jag lever ut den drömmen som nästan alla mina klasskamrater har men inte kunde uppfylla då de prioriterade annat framför sin pilotdröm. 
 
Man måste offra mycket för att bli mycket och de första tusen stegen är en oändlig uppörsbacke med små och korta liftar på vägen. Jag vet att ytterligare många uppoffringar väntar för min del - relationer och bekvämligheter men en dag kommer jag äga en sommar/vinterstuga i Colorado Springs och tillsammans med en partner äga ett flygbolag med affärsflyg och smarta, snabba och smidiga lösningar för andra företag världen över.

Våga drömma och våga offra.
 
 

Mascaratricket ingen ska behöva leva utan!

Jag har äntligen kommit fram till Mascaratricket jag helt enkelt inte klarar mig utan. . . Smörj in dina fransar! Ta en liten dutt lotion på ditt pekfinger och dra över topparna på dina fransar och gnugga lätt in och applicera sedan mascaran. Det gör att borsten glider sådär perfekt som den bara gör när den är nyköpt och resultatet blir samma på båda ögonen - för er som fightas med att era ögon ser helt oidentiska ut på morgonen! Jag älskar detta tricket och använder mig av min favoritmascara - Maxfactor False Lash Effect! Och inte bara en gång har jag fått frågan om jag har fransförlägning. 
 

Only Natural.

Ett naturnära hem är ett riktigt hem. 
I mitt hem vill jag ha kohudar, horn, råmetaller, natursten och trä. Jag kan absolut inte få nog av horn! Jag är helt såld på denna ljusstaken, och flaskhållaren! Så underbar och unik! För att inte tala om taklampan. . . mitt hem ska helt enkelt se ut som en idyllisk fjällstuga året runt. Förr att det inte ska se fjälligt och vintrigt ut på våren kan man klä hornen med konstblommor och byta ur till blommiga soffkuddar och ställa fram en fräsch blombukett istället för stearinljus. 
Självklart vill jag endast ha horn och hud från djur som dödats i syfte till mat. Absolut inget där man dödat djuret för att ta tillvara endast på materiella ting, det tycker jag är regel nummer ett när man använder djurprodukter!
 

Min favoritårstid

Bilder från WeHeartIt. 
Gud vad härligt med höst! Verkligen min favoritårstid, tjocka halsdukar, varma tekoppar och dagboksskrivande. 

Det är också ganska exakt ett år sedan jag flyttade hemifrån, det absolut bästa beslut jag någonsin tagit. Jag älskar min familj, men att komma ifrån min gamla by och träffa nya människor och uppleva en ny stad och få växa upp har varit en ovärdelig upplevelse. Jag har träffat världens härligaste människor och trots att jag inte spenderat så mycket tid i luften har jag fått min fair share of flight! Bäst av allt har jag träffat min pojkvän . . en av de finaste människorna i världen ♥ Jag har t.o.m efter allt jobbsökande fått ett erbjudande som jag i princip redan sagt ja till, ska dit i helgen några timmar och kolla hur arbetet går till och orientera mig lite, så himla spännande! Mitt första betalda jobb, och som receptionist! Har jobbat ideellt som receptionist på ett flygmuseum och tycker att det är så himla  kul att stå och ta emot kunder, haha! Är så motiverad till livet och verkligen redo att jobba, jobba, joobbbaa!

Fall is Falling.

 
Fall #1
 
 
En bokstavligen talat episk höstlook, det sista av sommaren med det senaste av hösten. Denna hösten vill jag ha fluffigt, ljust. naturnära, läder och cleant! En cardigan som denna ska definitvt få plats i min garderob. Var väldigt nära att beställa hem en, men slutade med att jag beställde hem denna älsklingen i grått
   För mig har det där med kjol och stövlar alltid känts lite tabu, alltid tyckt det är för-jävla-snyggt. Även shorts med uggs.. Yes I am guilty. Något jag dock har svårt att greppa är hunters-trenden, jag faller lätt för trender. . men gummistövlar för 1500kr? Nej, där får det vara nog helt enkelt. På högstadiet var jag en liten elaking och varje gång de "populära" tjejerna gick förbi i sinna hunkydoryblusar, Odd Molly koftor och hunters brukade jag slänga in en "Shit, har jag totalt missat att det är översvämmning på skolan idag? Tjejer vi måste fan skaffa gummistövlar" lite extra högt så de säkert hörde . .. 
 

Att få tummen ur rövhålet.

Bara för att jag äntligen fick tummen ur och lyckades redigera några bilder på fina Emilia.

You're the definition of a bad idea.

Fanfarlo – I'm A Pilot
Jag har verkligen någonting för bilder på solnedgångar, någon form av crush liksom. Jag brukar sitta i bussen in till stan och fota sönder solnedgången tills den faller i marken och dagen blir natt, sen laddar jag upp bilden på instagram och poängterar någonting väldigt irrelevant för mänskligheten, men det är lite mitt signum, det där med att vara oviktig och säga oviktiga saker vid oviktiga situationer. 
Jag fick även för mig att jag skulle göra pilliga naglar denna veckan, pill pill pill, fina mönster och det obligatoriska flygplanet på tumnaglen, flygnörd som man är.

Om ni vill ha fler mumsiga, sönderfiltrerade bilder så heter jag Faviatrix på instagram!

She was just a fragile doll brought to a rough world.

 
 
Christina Aguilera – Light Up The Sky
Det finns något slags membran runt ett sockervaddsmjukt inre, det handlar bara om att överlåta nyckel till någon eller något som kan öppna porten och se ljuset i de oskyldigt svarta ögonen. Ovanför ett evigt tjockt molntäcke gömmer sig solskenet på gränsen till tropopausen, det är bara att ta sig till höjden av extas och där spricker membranet av all sorg. 
Det handlar om att bygga en vinge av en fjäder, bygga två och flyga ditt ens inre vindar bär en. Mina tar mig till himlen, vart flyger du?

Om att bli kär, bli älskad, bli fin.

Han är den sortens människa jag bara vill dansa med.
Min syn på alltdetdär med kärlek har nog evigt varit ultranaiv, jag bryr mig liksom inte om söndagsmys i duntäcken eller sms varje morgon eller alltsåndär. Det där är allt som inte spelar någon roll.
Jag vill dansa på stränder, på pirer, dela på McDonalds största nuggetsmeny en sommarnatt när solen vilar i horisonten, jag vill springa barfota över daggiga ängar och flyga i orangea skyar. . . jag vill somna till favoritlåtar och kramas stressigt på stressiga flygplatser.
Jag tror att jag skulle bli superkär i någon om någon dansade med mig till Kings Of Leon – Revelry på en pir vid ett kyligt hav, och det skulle bli värt att tillochmed skriva ett verkligt dagboksinlägg om det. Jag skriver faktiskt bara riktig dagbok när någonting fenomenalt händer.

Earthboundmisfit

Mörkret är bara brist på ljus och kyla är bara brist på värme.
Men det kommer en dag då skavande tonårshjärtan och mörka rum med neddragna persinner förvandlas till eufori och ljusa skyar. Alla spår av ångest och sorg försvinner i propellervinden när jag övervinner gravitationen och siktar mot ett oändligt blå, varenda millimeterframsteg är ett sjumilakliv mot mitt framtida liv.
Varenda litet fragment av mina tusen drömmar faller på plats och bildar kartan som leder till visionen, livet på trettiofemtusen fot över marken i det eviga solskenet. 
 
Har ni lagt handen över hjärtat och känt det slå bakom bröstkorgen? Har ni känt hur det går upp och ned, bildar ett berg och bildar en dal? Det är beviset på att du är vid liv, topparna och dalarna, det är så hela ditt liv kommer vara uppbyggt från dag ett, tills den dagen allting stannar och upphör, den dagen är din tid slut, den dagen kommer drömmarna du aldrig uppfyllde lämnas övergivna i det universum tiden flyger till. 
Någongång läste jag "Time flies and you're the pilot". Jag har lagt ögonen på många vackra texter under mina 5837 dagar på vår blågröna planet, men detdär kan va varit bland det bästa, någonsin.
Ge upp ursäkterna, gräv ned dem med sorgen, tänd en lampa och leta efter ljus, för även en hopplös själ kan flyga, det blir inte alltid rätt. Men en dag kommer du nå destination your dream.

Ingen.

Jag har gjort en pakt med min bästa vän hedern, svurit som blodsbröder att vi aldrig ska låta tidernas mest destruktiva monster, honom, komma emellan oss. Ingen skulle bryta vårt löfte, ingen kunde bryta vår pakt.
Han var ingen.
Han var allt, allt, allt, och han fick bli ingen. Den ingen som skulle vända min värld uppochned.

You only miss the sun when it starts to snow.

 
Min femton, snart sexton år gamla benmärg är trött på den råa kylan som tränger sig igenom tre tröjor och gåshud. 
Min snart sexton år gamla själ har blivit så trött på att vara vintercynisk och sarkastisk och leva i någon mörk dimma av tusenfemtiofem måsten, krav från allt och alla och den konstanta smaken av kaffe mot min tunga. 
Jag bara längtar efter ischai, promenader bland arméer av knott och barbent. Jag saknar att sitta i den blommande parken och flina åt det underbara livet jag lever och jag saknar att vara förälskad i kjolar och tunna tröjor. 
 

We were smiling and laughing and dancing til' dawn.

Comparisons are easily done, once you've had a taste of perfection. 
 
Häromveckan såg jag någonting jag nog aldrig kommer glömma. Jag drömmer om det på nätterna och bilden lämnar inte min hornhinna. Ett leende. Jag vet inte hur man kan bli så brutalt förälskad i ett leende när man har så svårt att älska människor, men det leendet. Det var nog bland det vackraste jag sett, av allt jag sett. Lika vackert som flygplansvingar mot solnedgången, balettdansare, rosor och snötäcka träd. Så inihelvetes jävla vackert bara. 
 

Jag vet att hjärtat går sönder när det slår dubbelslag.

 
Ibland dagdrömmer jag om att bli förälskad i mänskligheten. Känna någonting för någon som går på blod och eufori och inte har ett gasreglage och roder som gör att man kan styra dit man vill. Fast jag är kanske lite väl för mycket besatt i idén av att gifta mig med ensamheten, ta familjeporträtt med mina katter och flyga till obebodda öar. Men ibland tenderar mina dagdrömmar att vandra iväg till kroppsvärme, sneda leenden och hjärtan som smälter. Men jag tror att hur många siffror högre min ålder än blir så kommer jag förbli en naiv liten flicka som inte vågar bli sårad, för även när mitt hjärta slår tre slag för mycket så backar jag för jag vet att hjärtat går sönder när det slår dubbelslag.

She lives in a fairytale, somwhere too far for us to find.

 
They say that I'm a dreamer but what am I to do, when dreaming is the only way I can be with you?
 
A dreamer. An individual whose solarsystem isn't from this univeristy. An individual so hopeful, yet so hopeless. Their grey days are torn apart by rosensweaters, hot tea and endless caféminutes. They beautify memories by their infinite daydreaming until it feels so real their heart aches to their bones. They erase their pain by wandering off to places humans have never touched before, places where they can let themselves fall inlove with all of the preciousness surrounding them; 
Red cheeks, kisses on the forehead, whispers spreading words and promises through their veins. Spooning in the duvet. Wishing to falling stars. Pouring themselves onto eachother until there's nothing left of them. Stealing eachothers hearts with the intention to keeping it forever. 
A dreamer. Someone who will soon wake up.
 

Jag ska aldrig ha en tatuering men om.

Jag skulle aldrig i livet få för mig att skaffa en tatuering, det är emot min religon plus att det blir fult med åldern.  Men bara för att fiolosofera och leka med tanken så skulle detta nog bli min tatuering. För människan är en produkt, vi är alla sålda till någonting. Jag är såld till flygplan.

Sometimes, we all just need a little bit of light in our lives.

Höstkylan tar min lena hud ifrån mig. Knottror. Knottror överallt. Knottror när löven är röda och solen skimrar mellan dimman och jag glömmer bort att andas i några sekunder. Knottror när sovrummet är kyligt men själen blir så varm av vaniljdoften som klär så bra mot mina rosa väggar och blommiga gardiner och ljusen som fladdrar när mina andetag kommer för nära. 
Det är någonting med ensamheten som jag gillar omänskligt mycket. Som jag har förstått det är det meningen att vilja pussa pojkläppar och lyssna på hjärtslag med Kent i bakgrunden när man är femton. Fast det är någonting med mig och dagdrömmande, är inte hela charmen med dagdrömmande att det aldrig blir riktig verklighet? Man får längta efter något så mycket att varenda nerv blir som kokt spaghetti och man gör sig så liten som möjligt och låter dagdrömmarna fylla rummet. Man hör hans röst, hans fotsteg, ljudet som flyr genom luften när han drar fingrarna genom gitarrens strängar. Man ser hans guldiga lockar i morgonskenet och smälter. Han är bredvid en, fastän att han är åttahundra kilometer bort. Är inte det charmen i att ha förälskat sig i ett spöke? Varför riskera det att bli verklighet när det krossar ens sköra tonårshjärta?

Tidigare inlägg